Fullmäktige ikväll - där diskuterades, och beslutades om politisk organisation nästa mandatperiod. Oj, vad många inlägg i debatten.

Tyvärr engagerar tydligen den egna positionen och sina egna möjligheter att få vara med vid beslutsmöten mycket mer än viktiga skolfrågor, äldrevård, kommunens budget och andra angelägna frågor.

Rör så lite som möjligt, var det många som framförde, samtidigt som man tyckte att det var tjänstemännen som stod för förslagen, att politikerna inte hade möjlighet att påverka och att det mesta fungerade dåligt idag.

Att den invånarundersökning som nyss genomförts, där politikerförtroendet ansågs vara lågt, gav heller inte signalen om att organisationen behöver förnyas... Eller motivet att när all annan kommunal verksamhet har haft, och har, stora krav på effektivisering så borde även vi se till att minska kostnaderna för oss själva genom en effektivare organisation, särskilt som denna skulle kunna leda till ett bättre och mordernare demokratisk arbete. 

Märkligt....

Igår hade vi möte med Brottsförebyggande rådet i Vara. Polisen informerade då om de alltmer vanligt förekommande inbrotten i villor där tjuven/tjuvarna tar sig in via ett fönster eller en altandörr och nästan helt omärkligt stjäl guldsmycken och kontanter. Andra värdeföremål ratas oftast.

Inbrotten görs nästan utan att spår lämnas, blomkrukor ställs tillbaka, fönstret stäng ordenligt och det är ibland svårt att direkt se var man tagit sig in i huset.

Jag anser att de som på facebook eller andra sociala media 

exhibitionistiskt berättar vart de är på väg, vad de gör och tänker göra den närmsta tiden sitter illa till. Jag förstår inte hur dum man kan va... Det är klart att nån som inte borde veta, kan komma åt infon och läsa. Sen är det bara att spana lite och slå till, och ännu ett inbrott hamnar i statistiken för ouppklarade brott... Med känslan av kränkning, framtida rädsla etc. det innebär för den som drabbats...

nu är det inte bara exhibitionister på facebook som drabbas, men de bjuder på infon..

Fick igår brev från Kulturutskottets ordförande där hon tackade för den information jag gav vid utskottets besök tidigare i månaden. Hon skriver bland annat att hon imponerades av våra satsningar och fortsätter med: "Att konsertlokalen även får användas av skolan som aula förefaller vara ett ekonomiskt snilledrag." Hon hoppas också att våra planer på biblioteks- och konsthus samt hästarena kommer att kunna realiseras med samma framgång.

Det känns skönt med stöd från utskottet och dess ordförande - de som har en större kunskap än många av oss andra vad gäller dessa frågor.

Och ett brev, som bekräftar deras spontana intryck vid besöket, värmer...

Kommunstyrelsen i Vara beslutade i förra veckan att föreslå fullmäktige att modernisera politikerorganisationen. Föslaget innebär dessutom att vi sparar pengar som bättre kommer till användning inom skolan eller omsorgen om barn och gamla.

Dock var det med minsta möjliga marginal som förslaget gick igenom. (s) och (c) ville i princip behålla nuvarande organisation, medan vi i (m) och (fp) fick igenom förslaget tack vare min utslagsröst.

Att behålla en struktur där allt fler väljer att stå utanför genom att inte engagera sig, eller rent av ta avstånd genom att helt ställa sig vid sidan av det demokratiska samhälle vi byggt upp, känns för mig främmande.

Alla andra organisationer anpassar sig, varför ska inte politiken göra det?

Att använda dagens teknik för information, diskussion och kanske även beslutande tycker jag är helt naturligt. Varför ska en person som är intresserad tvingas avstå sitt samhällengagemang på grund av att hon eller han inte kan delta på de informationer som hålls dagtid vid nåt sammanträde?

- Ut med infon på webben så att alla kan få en bild av vad som ska beslutas och även del av det underlag som finns framme. Då behövs inte så många som sitter på möten och lyssnar av för att sen förmedla informationen till övriga i "gruppen" ( det vill säga de som sitter i fullmäktige för partiet ). Alla som är intresserade kan ta del av informationen varför det blir definitivt inte någon försämrad demokrati.

Bara några färre som får arvode...

Deltog ikväll i TV 2:s Debatt och konstaterar att denna typ av program inte är något som jag klarar av. Jag är inte den som påstridigt tar ordet från andra - jag vill inte avbryta någon då hon eller han pratar. Jag har sen barnsben blivit lärt att så gör man inte, man måste visa respekt alldeles oavsett om man håller med den som pratar eller inte.

Pliktskyldigt markerade jag med handen när jag ville kommentera missuppfattningar eller ge min syn på tidigare inlägg, men jag borde ju "ställt mig upp och skrikit"...

Vet inte om programledaren styrdes av nån som via hennes öronmussla dikterade vem som skulle få ordet, eller hur det går till. Känner bara att jag inte klarade av att komma till tals, och att jag inte lyckades få fram det vi som vill utveckla kommunen på ett positivt sätt vill göra. Att vi vill skapa förutsättningar för tjej- och handikappsporter att utvecklas. Att vi vill göra något som kan bidra till ökat antal invånare och därmed mer pengar till barnomsorg, skola och äldrevård, och att samtidigt bidra till landsbygdens utveckling och fler arbetstillfällen. Jag känner mig besviken på mig själv för att jag inte lyckades...

Faktum är att jag undviker att se på program där folk "uppmanas att prata i mun på varandra - eller avbryta" och där det känns som om att hela programidén går ut på att få deltagarna att bespotta varandra.

Nu har jag medverkat i ett, och det känns bedrövligt....

Har idag varit i Falköping och deltagit på ett delseminarium om "Städer som sticker ut". Intressant att höra vad forskning och erfarenheter från många håll i världen säger om "recept" för att en stad/bygd ska bli attraktiv.

Egentligen är det bara de riktigt stora städerna som av egen kraft växer, eftersom där finns ett så stort utbud av utbildning, jobb, service och annat.

Men det finns undantag... Genomgående för dessa var att det krävts visioner, att våga göra det annorlunda och sedan beslutsvilja och beslutskraft för att nå framgång.

 - Som en föreläsare sa: 

Skillnaden mellan dem som lyckas och de som blir kvar är: "Att våga postionera sig - ta frågan till sitt hjärta och känna efter, och sen stå för det man bestämt sig för."

Att det fanns ett klimat som främjar idéer, vilja att förbättra och tänka nytt i såväl organisation som bland allmänheten är en absolut nödvändighet för en positiv utveckling. Detta var alla överens om.

Många "gamla sanningar" bekräftades och, för mig, nya fördes fram. Till exempel denna:

- De som är födda efter 1983 är infödingar, vi andra är immigranter... - i IT-SAMHÄLLET....

Känn på den.

En intressant dag som gav reflektioner och inspiration.

Just idag påminns jag om att det finns uppförsbackar. Jag ser också återigen att det finns människor som snabbt vill ge upp så fort det blåser motvind.

Andra ser det som en seger att färden som en bred majoritet vill genomföra möts av denna motvind, och en del av dem spyr dessutom snabbt galla över dem som försöker verkställa det som beslutats i sann demokratisk anda.

Dags att ge upp!!!!...????.....

Nej, uppförsbackar är till för att ta sig över och i motvind kan man kryssa sig fram.

Om man vill och har ambitioner att förverkliga det man tror på, eller det som en majoritet givit uppdraget att genomföra så ska man givetvis pröva de vägar som är möjliga. I annat fall sviker man såväl sig själv som den demokrati vi lever i.

Jag vill se Vara kommun utvecklas, där både kvinnor och män, tjejer och killar trivs, har sin fritidsyssla och sitt boende på sin favoritplats här i kommunen. Därför kommer jag att kämpa för det jag tror på och som jag fått förtroendet att arbeta för.

I förrgår var jag med på presskonferens i Göteborg för att presentera hur väl politikerkåren representerar väljarna då det gäller ålder, kön,utlands födda, familjesituation, utbildning mm.

Förvånande, tyckte jag, så skiljer det inte så mycket - Politkerkåren ser ungefär likadan ut som samhället i övrigt.

Ett område avviker dock. Antalet politiker som är under 30. Där är det betydligt färre än det borde vara.

Ett botemedel mot detta tror jag, är att ge yngre möjlighet att delta även om man vet att de kommer att flytta ganska snart på grund av studier, jobb eller annat. Det är ju bara bra att de är med den tid de är kvar på orten, och de får också med sig en erfarenhet om hur det är för resten av livet.

Ge möjlighet och var tacksam för den tid de, och alla andra, vill delta.

Detta vill jag i alla fall verka för....